Databaser \u00e4r en av de fundamentala delarna i programmering och utveckling av IT-tj\u00e4nster, program och applikationer. Det \u00e4r ett omr\u00e5de som handlar om hur man organiserar data och information p\u00e5 olika s\u00e4tt s\u00e5 att man kan s\u00f6ka i den s\u00e5 att olika program och applikationer kan anv\u00e4nda sig av den.<\/p>\n
Vad m\u00e5nga inte vet \u00e4r att databaser fanns redan innan datorer fanns! F\u00f6r redan n\u00e4r man b\u00f6rjade samla och systematiskt ordna olika typer av information i kartotek s\u00e5 arbetade man faktiskt efter en modell som kan liknas vid en databas, \u00e4ven om systemen p\u00e5 den tiden var i fysiskt format. Senare, n\u00e4r datorer kom, s\u00e5 applicerade man helt enkelt flera av dessa metoder f\u00f6r att lagra information \u00e4ven i datorer.<\/p>\n
Introduktion till databaser Databaser Det finns \u00e4ven andra f\u00f6rdelar med att spara sin data i en databas. Datan \u00e4r d\u00e5 samlad och l\u00e4tt att \u00f6versk\u00e5da. N\u00e4r datan \u00e4r samlad blir det dessutom l\u00e4ttare att hantera \u00e4ndringar och uppdateringar eftersom datan \u00e4r samlad p\u00e5 ett och samma st\u00e4lle.<\/p>\n Det finns olika typer av databaser som fungerar p\u00e5 lite olika s\u00e4tt och vi listar h\u00e4r n\u00e5gra av de vanligaste typerna av databaser.<\/p>\n – Hierarkisk Databas – Faktadatabas – Flerdimensionell databas – Grafdatabas – Relationsdatabas – Nyckel-v\u00e4rde-databas (key-value database) – Objektdatabas AWS f\u00f6r hantering av databaser <\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Databaser \u00e4r en av de fundamentala delarna i programmering och utveckling av IT-tj\u00e4nster, program och applikationer. Det \u00e4r ett omr\u00e5de som handlar om hur man organiserar data och information p\u00e5 olika s\u00e4tt s\u00e5 att man kan s\u00f6ka i den s\u00e5 att olika program och applikationer kan anv\u00e4nda sig av den. Vad m\u00e5nga inte vet \u00e4r … <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/databasfakta.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/6"}],"collection":[{"href":"https:\/\/databasfakta.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/databasfakta.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/databasfakta.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/databasfakta.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/databasfakta.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/6\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24,"href":"https:\/\/databasfakta.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/6\/revisions\/24"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/databasfakta.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n<\/strong>Om du redan har stenkoll p\u00e5 databaser och vill l\u00e4ra dig mer om bra verktyg s\u00e5 rekommenderar vi dig att klicka vidare och ta dig in p\u00e5 de undersidor d\u00e4r vi ber\u00e4ttar lite mer om olika bra verktyg – f\u00f6r innan vi forts\u00e4tter med att beskriva olika tj\u00e4nster och verktyg kommer vi h\u00e4r k\u00f6ra en kort genomg\u00e5ng av databaser och hur de fungerar. F\u00f6r dig som \u00e4r nyb\u00f6rjare och som \u00e4r nyfiken p\u00e5 att l\u00e4ra dig mer om hur databaser fungerar s\u00e5 rekommenderar vi ist\u00e4llet att du stannar kvar f\u00f6r h\u00e4r kommer en kort introduktion till \u00e4mnet!<\/p>\n
\n<\/strong>F\u00f6rr i tiden n\u00e4r den tekniska utvecklingen \u00e4nnu inte hade kommit s\u00e5 l\u00e5ngt s\u00e5 fanns inte databaser. Ist\u00e4llet sparade man ett programs data i olika typer av filer. Det finns situationer d\u00e4r det fortfarande fungerar bra att spara sin data p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet men m\u00f6jligheterna blir d\u00e5 f\u00e4rre n\u00e4r det kommer till anv\u00e4ndning av datan. Huvudtanken bakom databaser \u00e4r n\u00e4mligen att man ska kunna skilja applikationer och program fr\u00e5n den data de anv\u00e4nder. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt \u00e4r inte datan knuten till just ett specifikt system utan kan till exempel anv\u00e4ndas av flera applikationer samtidigt.<\/p>\n
\n<\/strong>Historiska databaser har funnits sedan 1960-talet under den tid d\u00e5 datorer blev allt mer vanliga i aff\u00e4rsv\u00e4rlden. Det var de hierarkiska databaserna som utvecklades f\u00f6rst och dessa typer av databaser var l\u00e4nge den mest popul\u00e4ra formen av databaser. I dessa typer av databaser lagrar man sin data i en tr\u00e4dliknande struktur.<\/p>\n
\n<\/strong>Faktabaserade databaser liknar tabelldatabaser som SQL-databaser. Man fyller databaserna med p\u00e5st\u00e5enden och st\u00e4ller sedan fr\u00e5gor till dessa faktum. En av de stora f\u00f6rdelarna med denna typ av databas \u00e4r att man kan relatera flera olika objekt till varandra utan att dessa har uppslagstabeller mellan varandra.<\/p>\n
\n<\/strong>Historiskt sett har m\u00e5nga databaser varit uppbyggda p\u00e5 ett traditionellt s\u00e4tt med tv\u00e5 dimensioner; med rader och kolumner som i ett excel-dokument, men om man vill dela in sin data p\u00e5 ett mer detaljerat s\u00e4tt s\u00e5 kan man beh\u00f6va fler dimensioner. N\u00e4r man har databaser som ist\u00e4llet erbjuder m\u00f6jligheten att dela in informationen p\u00e5 fler s\u00e4tt kallas dessa helt enkelt flerdimensionella databaser.<\/p>\n
\n<\/strong>I den h\u00e4r typen av databaser visas elementen i en graf. Med grafer menar man i detta fall en samling noder som representerar olika typer av objekt. Noderna \u00e4r kopplade med kanter (\u00e4ven kallade b\u00e5gar) och denna typ av databas \u00e4r till exempel bra n\u00e4r man vill arbeta med data som man vill ska kunna vara s\u00f6kbar p\u00e5 individuell niv\u00e5.<\/p>\n
\n<\/strong>Relationsdatabaser \u00e4r uppbyggda p\u00e5 ett lite annorlunda s\u00e4tt \u00e4n hierarkiska databaser. Ist\u00e4llet f\u00f6r att ha en uppbyggnad liknande en tr\u00e4dstruktur s\u00e5 best\u00e5r dessa databaser av flera tabeller som datan delas upp i. Att just dela upp databaser i flera tabeller p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet har flera f\u00f6rdelar eftersom du kan lagra olika typer av data i olika tabeller och relationsdatabaser har d\u00e4rf\u00f6r l\u00e4nge varit en av de mest popul\u00e4ra typerna av databaser.<\/p>\n
\n<\/strong>Som namnet antyder s\u00e5 anv\u00e4nder denna typ av databas ett s\u00e5 kallade nyckel-v\u00e4rde. Dessa nycklar kan man till exempel anv\u00e4nda n\u00e4r man vill byta ut information. Med nyckeln kan du identifiera informationen och denna databas l\u00e4mpar sig extra bra n\u00e4r man har mycket information som kanske \u00e4r ostrukturerad.<\/p>\n
\n<\/strong>I objektdatabaser s\u00e5 lagrar man information som attribut i objekt. N\u00e4r en databas anropas av en applikation s\u00e5 ber applikationen dessa objekt att g\u00f6ra n\u00e5got och att leverera n\u00e5gon form av resultat. Den h\u00e4r typen av databas utvecklades f\u00f6r att man skulle kunna hantera komplexa objekt och anv\u00e4nds ofta f\u00f6r media s\u00e5som foto, ljud och film.<\/p>\n
\n<\/strong>Amazon Web Services (AWS) \u00e4r idag en av de st\u00f6rsta akt\u00f6rerna inom molntj\u00e4nster och hantering av data. AWS har under de senaste \u00e5ren sl\u00e4ppt en rad olika tj\u00e4nster som g\u00f6r arbetet med databaser b\u00e5de enklare och b\u00e4ttre. Fyra popul\u00e4ra tj\u00e4nster \u00e4r Aurora Serverless, Amazon DynamoDB, Amazon Redshift och Amazon Neptune. Klicka dig vidare s\u00e5 ber\u00e4ttar vi mer om de olika tj\u00e4nsterna och hur du kan anv\u00e4nda dem f\u00f6r att kunna utveckla dina produkter och applikationer!<\/p>\n