Databaser är en av de fundamentala delarna i programmering och utveckling av IT-tjänster, program och applikationer. Det är ett område som handlar om hur man organiserar data och information på olika sätt så att man kan söka i den så att olika program och applikationer kan använda sig av den.
Vad många inte vet är att databaser fanns redan innan datorer fanns! För redan när man började samla och systematiskt ordna olika typer av information i kartotek så arbetade man faktiskt efter en modell som kan liknas vid en databas, även om systemen på den tiden var i fysiskt format. Senare, när datorer kom, så applicerade man helt enkelt flera av dessa metoder för att lagra information även i datorer.
Introduktion till databaser
Om du redan har stenkoll på databaser och vill lära dig mer om bra verktyg så rekommenderar vi dig att klicka vidare och ta dig in på de undersidor där vi berättar lite mer om olika bra verktyg – för innan vi fortsätter med att beskriva olika tjänster och verktyg kommer vi här köra en kort genomgång av databaser och hur de fungerar. För dig som är nybörjare och som är nyfiken på att lära dig mer om hur databaser fungerar så rekommenderar vi istället att du stannar kvar för här kommer en kort introduktion till ämnet!
Databaser
Förr i tiden när den tekniska utvecklingen ännu inte hade kommit så långt så fanns inte databaser. Istället sparade man ett programs data i olika typer av filer. Det finns situationer där det fortfarande fungerar bra att spara sin data på det här sättet men möjligheterna blir då färre när det kommer till användning av datan. Huvudtanken bakom databaser är nämligen att man ska kunna skilja applikationer och program från den data de använder. På så sätt är inte datan knuten till just ett specifikt system utan kan till exempel användas av flera applikationer samtidigt.
Det finns även andra fördelar med att spara sin data i en databas. Datan är då samlad och lätt att överskåda. När datan är samlad blir det dessutom lättare att hantera ändringar och uppdateringar eftersom datan är samlad på ett och samma ställe.
Det finns olika typer av databaser som fungerar på lite olika sätt och vi listar här några av de vanligaste typerna av databaser.
– Hierarkisk Databas
Historiska databaser har funnits sedan 1960-talet under den tid då datorer blev allt mer vanliga i affärsvärlden. Det var de hierarkiska databaserna som utvecklades först och dessa typer av databaser var länge den mest populära formen av databaser. I dessa typer av databaser lagrar man sin data i en trädliknande struktur.
– Faktadatabas
Faktabaserade databaser liknar tabelldatabaser som SQL-databaser. Man fyller databaserna med påståenden och ställer sedan frågor till dessa faktum. En av de stora fördelarna med denna typ av databas är att man kan relatera flera olika objekt till varandra utan att dessa har uppslagstabeller mellan varandra.
– Flerdimensionell databas
Historiskt sett har många databaser varit uppbyggda på ett traditionellt sätt med två dimensioner; med rader och kolumner som i ett excel-dokument, men om man vill dela in sin data på ett mer detaljerat sätt så kan man behöva fler dimensioner. När man har databaser som istället erbjuder möjligheten att dela in informationen på fler sätt kallas dessa helt enkelt flerdimensionella databaser.
– Grafdatabas
I den här typen av databaser visas elementen i en graf. Med grafer menar man i detta fall en samling noder som representerar olika typer av objekt. Noderna är kopplade med kanter (även kallade bågar) och denna typ av databas är till exempel bra när man vill arbeta med data som man vill ska kunna vara sökbar på individuell nivå.
– Relationsdatabas
Relationsdatabaser är uppbyggda på ett lite annorlunda sätt än hierarkiska databaser. Istället för att ha en uppbyggnad liknande en trädstruktur så består dessa databaser av flera tabeller som datan delas upp i. Att just dela upp databaser i flera tabeller på det här sättet har flera fördelar eftersom du kan lagra olika typer av data i olika tabeller och relationsdatabaser har därför länge varit en av de mest populära typerna av databaser.
– Nyckel-värde-databas (key-value database)
Som namnet antyder så använder denna typ av databas ett så kallade nyckel-värde. Dessa nycklar kan man till exempel använda när man vill byta ut information. Med nyckeln kan du identifiera informationen och denna databas lämpar sig extra bra när man har mycket information som kanske är ostrukturerad.
– Objektdatabas
I objektdatabaser så lagrar man information som attribut i objekt. När en databas anropas av en applikation så ber applikationen dessa objekt att göra något och att leverera någon form av resultat. Den här typen av databas utvecklades för att man skulle kunna hantera komplexa objekt och används ofta för media såsom foto, ljud och film.
AWS för hantering av databaser
Amazon Web Services (AWS) är idag en av de största aktörerna inom molntjänster och hantering av data. AWS har under de senaste åren släppt en rad olika tjänster som gör arbetet med databaser både enklare och bättre. Fyra populära tjänster är Aurora Serverless, Amazon DynamoDB, Amazon Redshift och Amazon Neptune. Klicka dig vidare så berättar vi mer om de olika tjänsterna och hur du kan använda dem för att kunna utveckla dina produkter och applikationer!